Tips från Mona och det bidde ett eget inlägg om hur snabbt vår hjärna vill skylla på någon annan. Hur snabbt och hur enkelt den gör det.

Mona tipsade även om den här korta filmen där vi får höra Brene Brown berätta om hur hon kallar sig själv en “blamer”, även fast hon kanske inte vill det…..

Efter att jag hade sett den korta filmen ovan så fick jag tillfälle att titta på en dansk film på flyget hem från Los Angeles. “Du försvinner” är titeln och filmen handlar om en man som blir sjuk och hur hans sjukdom påverkar hela familjen.
För mig finns det en tydlig parallell i att lägga skulden på någon annan och det som huvudrollsinnehavaren gör i filmen….hur hon skapar sin verklighet och hur hon förbättrar och förbättrar sina minnen genom att tänka tillbaka på dem. Varje gång blir de mer och mer idylliska och romantiserade.
Har du sett filmen? Nedan finns en trailer….

Om jag är en “blamer” – ja, mer än jag nog vill erkänna för mig själv så hamnar jag där. Som att den “motorvägen” i skallen är så snabb och uppkörd att det är svårt att skapa en ny väg. En som tar oss till ett inte lika dömande agerande.