Jag uppskattar verkligen när maken och jag gör saker tillsammans. Och särskilt när vi är nybörjare på det vi prövar. Att göra saker tillsammans är ett av våra verktyg som vi använder i vår relation till att underhålla och bygga vidare i den och på den. Relationen.

Sist vi gjorde något nytt tillsammans var med flera andra. Och det var nytt även för de flesta andra. Och vi gjorde det tillsammans i stor grupp och i den gruppen var det flera par som gjorde det tillsammans också. Partner med partner. Mor och far med son. Mor och dotter. Vän med vän. Och att se på vår helg utifrån det perspektivet ger mig en ökning av upplevelsen än av enbart själva saken.

Även om det var så att när vi var mitt i upplevelsen så existerade just inget annat. Inte ens de onda knäna. De som inte är så bra på att stanna och starta och springa baklänges längre. Eller att smärtan i hälsenorna gjorde åldern påmind. Vi lärde oss otroligt mycket och jag anar att alla hade otroligt roligt. Och gärna vill göra något liknande. Flera andra som även de är lite sugna kan jag tänka….

Vad vi gjorde? Spelade i en touch turnering i ett mixat lag med internationella touchregler mot andra proffsiga och kunniga lag.
Det var Ryan som skickade ett första meddelande till maken då vi satt på Steam och åt frukost efter att vi firat vår 20-åriga bröllopsdag och frågade om maken var sugen på att lira touch. Och direkt efter en fråga om även jag var intresserad. Vi sa ett snabbt ja. Mycket glada att få chansen att göra något tillsammans.
Vår entusiasm smittade av sig och inom en vecka var allt bestämt och ett lag fanns. Två dagar senare stod vi på planen och lärde oss hur man borde spela touch. Sen spelade vi vår stil. I två dagar. Och utvecklade den så att vi även vann en match och slutade som lag 6 av totalt 8 i turneringen.

Galet. Komplext. Roligt. Svårt. Tillsammans. Älskar.