jag känner en förberedelse i mig.
en förberedelse om att det som var tänkt inte kommer att vara.
det kommer att vara något annat som kommer att bli.
och i det behövs först en synvända.
vet inte riktigt hur den ser ut, eller hur den skall kunna förstås eller kommuniceras.
under dagens alla samtal så klarnade det betydligt i alla fall.

nu samlar jag lite inspiration som kan användas i samtalen framöver.
för att skapa utrymme till relationer och samkänsla.
så här kan det kanske se ut och kännas?

  
  
Inlägg 53/100