Känslan inom mig är som att jag går på och är i rosa små moln i fluffighetens tecken….eller är det jetlag/rese-lag? Eller är det känslan som idrottare har av att ha varit på höghöjdsträning…för det har vi ju varit på ett sätt… 😉
Och så är det en omställning att komma hem efter ett par dagar på tu man hand med sin älskade make. I alla fall för mig. Denna gång bidde det ett par dagar i Johannesburg med 3 nätter på Munro Boutique Hotel och två nätter på flygplan…
Hotellet (på 1600 möh!) var litet med endast 5 rum och det känns oerhört lyxigt att vara den enda övernattande gästerna där 2 av våra 3 nätter. Stället är perfekt för att ha fester på så det var en kväll med fest och två andra dagar med fotografering. Kan varmt rekommendera det om ni/du ska till Johannesburg.
Fast ni behöver en bil också, det är mycket körande i stan och inte alls en stad som erbjuder vare sig pålitlig lokaltrafik eller taxis…men de har Uber. Vår lösning blev med mig vid ratten (mest van vid vänstertrafik av oss) och med maken som kartläsare på gps:en. Och många stunder i bilen med tjattrande, lyssnande, reflekterande, undersökande och nyfiket frågande varandra om här och nu och om sen och då. Men allra mest om här och nu.
Två dagars jobb. Jo, en dag med presentation och en dag med lite djupare samtal och diskussioner. För maken och hans uppdrag. Och spännande att jag kunde bidra en del i det senare mötet. Om agilt lärande och om EQ och ledarskapsutveckling. Mina puckar alla tre liksom. Och de där två dagarnas jobb var ju anledningen till VARFÖR vi åkte.
ATT vi åkte hänger ju mycket mer ihop med ATT vi vill komma loss från verkligheten en stund och landa i att få vara bara oss själva. Utan måsten, utan att behöva ta hand om någon annan, att få komma hem så sent vi vill, att få vara som en tonåring och festa till halv två, eller att få skippa frukost och ta en lång sovmorgon. Allt det som vi kanske för sällan tillåter oss i vardagen. Så nu är min fråga HUR mycket av detta “regel/norm-brytande” som vi kan ta med oss in i vår vardag och verklighet nu och framåt.
Jag kommer vaket och nyfiket utforska tillsammans med H om vi medvetet tar det med oss i våra vakna stunder. Det önskar jag och H mer av!
PS: Tusen tack till alla som har hjälpt till med Snowys promenader under tiden vi varit bortresta och störst tack till våra söner som vågar släppa iväg sina galna och nykära föräldrar på dessa små resor!! Ja, vi vet att ni galant klarar av att vi är borta och att ni inte saknar oss och att allt går bra, samtidigt så känner vi ju att ni gillar att vi är hemma igen. Precis som vi….
Underbart att kunna komma iväg i några dagar. De där ”flykterna” kan ge många nya perspektiv och insikter. Vi gör dem titt som tätt, men med huset med oss. Vi är som Skalman när det gäller det, men inte i något annat sammanhang. Att själva kunna välja när vi vill lägga oss, gå upp och äta. Att börja med efterrätten eller bara äta popcorn till middag. Ja, valen är våra och det är himla skönt att ha den tiden nu. Vi njuter. Verkligen. Så förstår precis vad du känner. Och jag tror absolut ni kan blanda in lite mer normbrytande i er vardag, för har ni väl tänkt tanken går de inte att komma därifrån, i alla fall är det så för mig. Kram!
Precis så – det går inte längre att leva med andras normer….så mycket mer normbrytande blir det, det lovar jag.
Och du…er resa med ert boende med er är ju en underbar upplevelse som jag vill prova en dag. Men den dagen är ännu inte här, så det är härligt att få följa med er på er resa!
Visa gärna mer av ert normbrytande 🙂
vilken härlig resa! Och härligt att vara nykär 🙂
Ja, båda delarna underbara!
Vad mysigt det låter, är ju som balsam för själen när man får någon eller några nätter själva. Kommer liksom hem som en ny människa ? Att få snacka tillsammans, mysa tillsammans och som du skriver inte passa tider och ta allt som det kommer. Njutbart ?
Asså särskilt det där med att inte vara i omhändertagande är viktigt för mig har jag märkt. Att släppa taget om andra än vi. Det ökar min lust på ett mycket märkbart sätt. Och får oss att liksom inte vilja tillbaka…så det är oerhört viktigt att jobba på att behålla lusten på vägen hem.