Jag lyssnade på ett avsnitt av Hidden Brain podden (Feeding the Green-Eyed Monster: What Happens When Envy Turns Ugly) som Helena tipsat om och jag fann det fascinerande att undersöka vilken känsla som för mig ligger under min svartsjuka och min avundsjuka.
Att när jag känner dessa båda så får jag tankar om att jämföra mig med andra och då uppstår känslan av att vara mindre värd (inferior) till dem jag jämför mig med. Om det skulle vara tvärtom, dvs att jag känner mig mer värd än de jag jämför mig med (superior) då finns risken att jag hamnar i känslan av skadeglädje istället.
Och tanken om jämförelsen då, jo, hos mig uppstår ofta den tanken när jag inte känner tillhörighet. Att jag INTE får tillhöra precis som jag är. Att jag inte längre vilar i min visshet och vishet att vi är en och samma, att jag inte längre är självklar i min säkerhet att vi är sammanlänkade.
Så NÄR jag får tillhöra och känna det, NÄR jag upplever att vi är tillsammans och icke separerade, då får tankarna med jämförelsen inte plats.
Och då kommer vare sig svartsjukan eller avundsjukan till mig på samma sätt.
Men om de kommer, då kan jag idag gräva lite i dem och undersöka dem som de budbärare de är. För de visar på att jag behöver ge mig själv mer av något.
Om jag orkar väljer jag att behålla ett varmt välkomnande av dem när helst de dyker upp.
0 Comments