Boken ovan är en av mina boktips till din make/pojkvän/dig själv INNAN det är din tur att ta en sväng genom klimakteriet. Japp, så dags att kika in hos AnnaLena eller andra ställen där du köper böcker för att plocka hem denna till dina kära och dig själv.

Jag läste ut den på flygplatsen i Tokyo i väntan på vårt nattflyg hem förra söndagen. Maken hade fått äran att läsa den först och sen jag. Gör vi tvärtom blir det sällan bra, jag lägger in små hundöron, kluddar med en penna, eller hummar och aha-ar och vill visa saker som resonerat starkt i mig och det är sällan ett bra recept på att hans läsupplevelse och behållning av boken blir bra. Särskilt sådana här viktiga böcker.

Nedan ett par av mina hundöron från min läsning. På ett par ställen bjuder AnnaLena på sidor tänkta att klippa ut och kanske sätta upp på kylskåpet. Hands on kallar hon dessa och du ser en av dem nedan.

Varför hamnar boken på min tipslista?

När jag kom till avsnittet om förklimakteriet och låg progesteronnivå kända jag igen mig så mycket. Och kunde konstatera med hjälp av maken, mina symptom, mm – att det är nog precis i förklimakteriet som jag är. AnnaLena skriver så här:

…När en kvinna är cirka 45-48 år är progesteronet ofta lågt och östrogenet högt. Kvinnan kan få samma känsla som vid PMS med oro, humörsvängningar, irritation, spända, ömmande bröst och en allmän känsla av att vara svullen. I vilken omfattning en kvinna känner av denna obalans kan vara genetiskt betingad eller påverkat av stress eller livsstil i allmänhet. Tillståndet kallas för att en kvinna är östrogendominant och får kvinnor att må dåligt.
Det här stadiet, förklimakteriet, upplevs av många som en orolig och känslomässigt tuff tid. PMS, det jobbiga tillståndet många kvinnor upplever strax innan mensen sätter igång, går inte över när mensen startar så som det gjort tidigare. Det håller i sig under mensen och även några dagar efteråt med svullen kropp, ömma bröst, humörsvängningar, oro och nedstämdhet.
När obalansen mellan progesteronet och östrogenet är stor påverkas serotonin- och dopaminnivån. Kvinnan känner inte igen sig själv längre, och en del kvinnor kan till och med hamna i ett läge där de tror att de håller på att bli galna.

ur boken “Jag känner inte igen henne”

Och jag känner mig helt normal. Känner igen mig i hennes beskrivning och i hennes ord. Maken känner igen mig också. Vi enas om det där med förklimakteriet just nu. Så tack boken och AnnaLena! Det känns så skönt att ha landat i att vi har lite liknande förståelse kring vad som sker i mig under denna perioden i mitt liv. Under denna perioden i vår relation.

Nu då?

Jag fortsätter min behandling med östriol-kräm och progesteron-kräm. I alla fall tills de tar slut. Någonstans vid årsskiftet. Och då vill jag mäta mig igen. Med det test jag gjorde senast. För att stämma av att min behandling lett någonvart.

Därefter…..ja, därefter väntar ju klimakteriet. Men lugnare känner jag mig. Lugnare och tryggare att värre än så här blir det inte. Som att Peak bad redan har inträffat ju 😉

Eller så vänder jag mig till någon av de mottagningar som har en helhetssyn på människor och välmående. Mottagningar som jag blivit nyfiken på efter att ha lyssnat på mängder av avsnitt från Klimakteriepodden.