Jo, så ser jag dig.
Du kvinna, född och uppvuxen i det katolska landet som ser ut som en stövel. Du agerar som förebild för mig.
Du omfamnar din kropp precis som den är. Du låter den få upptäcka solen och vattnet utan att skämmas över valkar, kurvor, rynkor. Du låter den få ta sin plats, sin rättmätiga plats, i vilken bikini som helst.
Du vandrar i vattenbrynet och gestikulerar på ditt italienska vis med din väninna eller partner. Den mini-bikinin du valt just idag låter solen kyssa alla dina skavanker som gör dig till dig. Den visar upp en mages rundning, en mage som viker sig över en bikinikant, en rumpa som breder ut sig och tar sin rättmätiga plats.
Du går till serveringen på stranden i din mini-bikini som döljer dina bröstvårtor och lite därtill, men som samtidigt låter brösten svälla fritt, precis som de får ta sin plats i världen. Du gör allt detta utan ett enda bekymmer eller tanke på att du borde välja baddräkt. Eller med tanken att vad ska grannfrun säga om hon såg dig i denna mini-bikini.
Nej, den tanken finns inte ens på världskartan. Grannfrun har just härmat dig och köpt samma märke på sin mini-bikini, fast valde den glittriga versionen. Kanske just för att hon har passerat 40-års strecket. Eller firat sin 50-årsdag. Och troligen snart firar att hon ska bli farmor.
Du, vackra, italienska förebild – du har nu i 28 somrar visat mig att min kropp, precis som den är, får ta plats på stranden i vilken bikini som jag vill. Allt är ok. Du har befriat mig. Tack!
Jag har sett, lärt mig, tagit till mig och väljer (utifrån svenska mått) en liten bikini om somrarna i Orbetello. På stranden Feniglia dit vi brukar cykla. Och fastän jag har sett, lärt mig och tagit till mig så har det under mina år hittills krävt ett visst mått av mod och risktagande att fortsätta välja denna bikini även på den svenska stranden.
Jag hoppas att jag kan vara en förebild för dig, svenska kvinna, som inte vågar klä dig i bikini längre. Som inte vågar för att grannfrun, din partner, eller någon annan ska tycka eller tänka något om dig och din kropp.
Jag hoppas att jag kan vara en förebild för dig som vill bli vän med din kropp. Dig som verkligen vill låta din kropp få ta sin rättmätiga plats.
Jag hejar på dig! Och mig! Och låt oss alla få ta vår rättmätiga plats på stranden i de bikinis vi själva väljer.
PS. Jag tror även att du, vackra, italienska kvinna har ett finger med i spelet till att jag numera dansar Burlesk.
Så tusen tack för det. Från både mig och maken.
Tack för härlig beskrivning av kroppar som får vara fria. En liten undran bara – är det skavanker eller karaktärsdrag med bulliga magar? 😉
Skavanker kan i min värld vara karaktärsdrag. Något som någon ser som skavank ser någon annan som karaktärsdrag och en tredje som det läckraste hen någonsin skådat. 😘
Jag tycker inte det ska behöva finnas någon ålder då någon känner att de inte kan klä sig som de vill. Eller få känna sig vackra, snygga och sexiga. Självförtroende är väldigt attraktivt! Men du hade ju faktiskt rätt täckande bikinis ändå, på bilderna i alla fall? 🙂
Var på stranden i Stockholm för ett par somrar sen, där det var en kvinna i 50-årsåldern som hade stringbikini. (Riktig då alltså, med bara en smal tygremsa mellan rumpan…) Låg och solade och gick ned till vattnet då och då. Helt vanlig kropp för sin ålder, inte smal eller vältränad. Men det märktes hur självsäker hon var! Det var fantastiskt att se. Jag beundrade henne verkligen och bara tittade fascinerat på henne. Tänkte att jag skulle gjort allt för en kvinna som hon och drömde om att bara våga ta modet till mig och fråga om jag fick bjuda ut henne…
Ja, låt oss befrias från åldersnojor och kroppsnojor. Det är attraktivt att få känna sig vacker, snygg, sexig eller den känslan man nu vill äga.
Håller tummarna att du vågar och har modet vid nästa tillfälle 👍🏼👍🏼