I december påbörjade jag en ny daglig aktivitet. Att ta 100 steg baklänges. Jag lovade mig själv att de skulle vara sammanhängande och dagliga.

Ni vet ju att vi är bra på det där att hålla rutiner varje dag och nu har jag snart varit igång i två månader. Ibland blir det 100 steg baklänges hemma inomhus. Oftast ute på någon av våra hundpromenader.

Gärna i lutning. Både uppför eller nerför. Sällan helt utanför stigen. Och ibland bestämmer jag att jag tar minst 100 steg, eller längre. Exempelvis om jag går längs en byggnad så kan det bli lika många steg som det tar att passera den. Eller över en bro.

Inspirationen kommer ifrån min yngsta (och längsta) son som tipsade mig om Knees over toes Guy på Instagram och hans övningar kring att stärka knän genom övningar som var nya för mig. De handlar främst om att stärka Vastus medialis, den muskeln i låret som behövs stark just för att hjälpa ditt knä att hållas stabilt. Det är också den muskeln som kroppen “stänger av” så fort du skadar ditt knä – alltså oerhört viktig att få igång i arbete igen. Vilket du kan få genom att låta den muskeln arbeta i slutsträckningen av ditt knä.
Här kan du se några fler av dessa övningar!
De handlar mest om att gå baklänges. Både som jag beskrivit ovan, men även på löpbandet (som är avstängt) och genom att dra en släde med vikter. Även med andra övningar som involverar tibialis (som sitter på framsidan av ditt skenben).

Häromdagen tog jag 250 steg baklänges i uppförsbacke och det kändes som en bra stegring, och gav lite lagom träningsvärk. Om du upplever smärta i knä/knän – våga prova och se om detta kan vara en möjlig väg framåt för dig! All lycka till!!

PS. Så småningom kommer jag att behöva byta ut mitt högra knä som har artros och bentillväxt. Men ju längre fram jag kan skjuta på det desto bättre. Och tills dess vill jag vara så smärtfri som möjligt!

Skruvarna i röntgenbilderna ovan sattes på plats 1994 efter att jag pajat främre korsband samt trasat sönder båda meniskerna i höger knä. Ensam på rugbyplanen i ett träningspass, fastnade med dobbarna och vred runt knäet. Och vänster knä fick en tackling ifrån sidan, också på rugbyplanen, 2003 och nytt korsband med skruvar även i detta knä. Dock är mina menisker och ledytor fina i det knäet. Tack och lov!
Och tänk att jag sedan fortsatte spela rugby ända upp till jag fyllt 42!!