Dag 2 och del 2 i att må bättre. En resa med ord om insidan hos mig.

Efter att jag skrivit igårmorse så kom ilskan och hälsade på efter lunch. Denna gång kände jag den med full kraft i hela kroppen och ville skrika ut den. Dock fick den inte utrymmet att lämna min kropp genom skriket. Jag lät mig själv få koka över istället. Inombords.

Då kom en massa andra känslor fram. De där som gömmer sig bakom ilskan.
Först kom känslor av sorg, ledsenhet, litenhet, ensamhet. Fast jag i den stunden inte alls var ensam. Oavsett känslans rationalitet eller logiskt så lät jag den vara välkommen och få ta plats.

Efter dessa följde flera andra underliggande och dessa var intressanta att bjuda in för många av dem var liksom sina motsatser. Känslan av att känna mig Otacksam och samtidigt Tacksam var ett exempel.
Och det är någonstans där, under skamkappan (som ett yttre, första lager) och under klänningen med kardborretyget (som ett andra lager) som de känslor finns som jag behöver möta lite snabbare och oftare. Jag vill både ta av mig skamkappan och klänningen och kasta bort dem eller hänga undan dem, så att när ilskan kommer (vilket den gör) så kan jag enklare bjuda in till känslan under och även till lagret under dessa. Ovan använde jag ordet intressant, jag tror att jag även vill lägga till ord som riktiga/sanna/viktiga. Men jag kan ännu inte skriva under på att det är så enkel eller sant.

I badrummet hos en psykolog jag gått hos har de en poster med alla känslor och hur de ofta hänger ihop. Jag vet verkligen inte om det är en vetenskap bakom detta eller ej. Innehållet har för mig varit relevant och jag ser hur det kan gagna mig i denna period i livet. Kanske känner du igen denna du med?

Jag kommer att sätta upp den på min vägg vid skrivbordet för att använda den i att hjälpa mig själv.