En gång, rättare sagt, länge, trodde jag att min passion var att inspirera och hjälpa andra.

Men nu vet jag annat.

Att ha förmånen att inspirera och hjälpa andra är fortfarande viktigt och värdefullt för mig. Men det är just nu det sekundära och mer som frukter jag skördar av min primära passion – att få vara i skapande, eller rättare sagt LEKA.

Att först vara nyfiken och lekfull, kanske till och med hitta på något som kan skapas. Absolut inte i ett uttryck att vara unik. Utan snarare mer som Pippi. Att “det där har jag aldrig gjort förut, det ser kul ut, det kan inte vara så svårt. “
Och då är det timing, tillit och vänner som är bra att ha i starten.
Vilka kan vilja leka detta med mig? Vilka kan tänkas ha kompetenser som är bra att ha med in i detta skapande?

Sedan är det själva processen och där jag lägger vikt vid att gärna inkludera olika uttryck. Mixa delar med varandra. Leken i detta tilltalar mig enormt. Det finns inga misslyckanden och ett bra svar till mig själv är ofta frågan:
“Ja, varför inte?” eller “Ja, både ock!”

Men, mest en påminnelse till mig själv, för jisses så svårt jag har att acceptera att vi leker i olika hastighet. Jag vill bli uppslukad och få ägna smycket uppmärksamhet, fokus, tid, energi åt att snabbt komma vidare i processen. Riktigt otålig kan jag bli när jag bjudit in bromsklossar. Fast att jag även vet att de har sin potential. Och kanske framförallt att jag behöver acceptera även de olika uttrycken i detta med hastighet.

Jag upplever att jag genom att jag har vågat vara i mitt skapande kan jag inspirera andra att våga prova sitt skapande. Och kliva in i sin lek och lekfullhet.

Så själva skördandet av att få vara i leken och skapande är att få inspirera före, under och efter hela processen. Oavsett vad som kommer till uttryck och blir själva det “fysiska” resultatet.

Jag har flera vänner som de senaste året sagt till mig:
– Nej, T, det är inte burlesken.
– Nej, det är inte leran eller keramiken.
– Det är något större.

I min värld just nu håller jag med dem. Jag vet att det inte är mina lerskulpturer eller mina uppträdanden, eller mitt skapande av shower, eller att sticka halsdukar till mina harar. Inte heller vår podcast, eller mitt modellerande. Ej heller någon ny idrott (även om det var roligt att vara med på kastmångkampen till jag blev diskad i spjut…).
Jag vet det. Inget av detta är slutprodukten.
Så glöm att det är dit du ska rikta din blick.
Låt mig istället bjuda in och påminna dig om att rikta din blick, din nyfikenhet till din lek, ditt lekfulla uttryck.
Ta stöttning av min lekfullhet och min lust att skapa och se var DU finner DIN inre motivator och drivkraft till mer liv i ditt liv.
För det är nog just precis det som jag visar. Att det finns gott om mer liv i mitt liv när jag leker och skapar.

Det är mitt större. Just nu.