Du vet exakt vad jag pratar om tror jag.
Det där du känner och upplever i kroppen när du “hittar hem”.
Där allt känns som det ska.
Som du vill att det ska just nu.
Den där känslan då jag blir upprymd av alla de möjligheter som jag ser.
Och samtidigt så fullständigt allergisk mot alla som inte ser dessa öppningar och lösningar.
Sluta vara liten vill jag säga.
Gör det inte.
Frågar något för att locka fram varför och kanske att det kan bli en insikt av det.
Till oss båda.

Nåväl, vad är det som jag är i som ger mig detta?
Jag är registrerad för att gå en kurs i Theory U på MIT, U-Lab. Min andra MOOC och innehållet i denna första vecka är bara så WOW. I bilden ovan beskrivs delar av den isbergs-teori som används under kursen. Där de tre delarna som du ser högst upp är toppen på isberget och den du idag enkelt ser. Nedanför ser du en mängd bubblor som skapar den bild vi ser ovan ytan.
För ett par veckor sedan började jag och maken även en annan utbildning: Design-Kit – The course for Human-Centered Design. Den är också bra och var kanske mitt steg upp och in i denna. De är olika och lika. De ger åt varandra och kan fördjupa varandra. Jag är glad att jag får hitta hem i båda. Jag är glad att jag känner denna upprymdhet och ser alla dessa öppningar.

I bilden nedan ser du hela isbergs-teorin med alla de delar som påverkar det som vi ser ovanför ytan. När jag läser i Otto Sharmers bok som är kurslitteratur i detta. Så beskriver han kortfattat i introt om de olika nivåerna att lyssna – i senare kapitel går han djupare in i detta med lyssnande och dess olika nivåer. Men just nu är jag fylld av resonans med hans ord:
“Level 4 listening, called presenting, represents a state of the social field in which the circle of attention widens and a new reality enters the horizon and comes into being. In this state, listening originates outside the world of our preconceived notions. We feel as if we are connected and operating from a widening surrounding sphere. As the presence of this heightened state of attention deepens, time seems to slow down, space seems to open up, and the experience of the self morphs from a single point (ego) into a heightened presence and stronger connection to the surrounding sphere (eco). “

Jag har lyssnat på nivå fyra länge.
Jag vet att jag kan göra, vara, agera i dessa utmaningar.
Jag är i framtiden och utgår därifrån.
Jag har lämnat historien bakom mig.
Den kan inte längre lära oss om framtiden så som vi tror.
Jag agerar i 4.0 nivån i bilden ovan.
Det är din väg också.

Är det så att du i din verksamhet, i din roll, i din organisation
är redo för att leda ifrån den framväxande framtiden?
Jag är gärna dig vägvisare på din resa.
Tills du och dina med-ledare själva står starkt i er resa.
Vem vågar vara först ut?