Det duggade lätt mot fönstren och vi vaknade tidigt. Vinden ven genom de hoptejpade glasdörrarna i frukostmatsalen. Vi hoppade in i hotellets minibuss och åkte till den mytomspunna staden uthuggen ur klipporna – Petra.
Solen kom ifatt oss och vi kunde packa ner våra jackor. Ett nybyggt besökscenter mötte oss och vi fann en guide att hyra för ett par timmar. Mahmoud. Jamie och jag bestämmer oss för att nappa på erbjudandet att rida på varsin häst ner till början av Al-Siq. Övriga gick…och det var en kort sträcka i lite nedförsbacke så var vi framme. Vid entrén till Siqen – wow, nu börjar det kände jag.
Genom Sikhen porlade rester av gårdagens skyfall och vi fick veta massor om Nabateernas tillförsel av vatten till dalen, hur de utvecklat detta och att det fortfarande finns kvar, hur de gjorde god handel med alla som ville resa igenom deras land, hur de anammat nya seder och bruk genom att inkludera godbitar från de inresande, hur de kunnat försvara sig och sin dal, hur deras gudomligheter beundrades och en massa annat. Siqen är 1,8 km lång och det är en så härlig känsla att promenera igenom denna. Ja, det finns färdmedel att hyra för de som inte orkar vandra själva, häst med vagn. Vi gick gärna och kunde få ta del av all kunskap och förståelse som Mahmoud delade med sig av.
Porlande vatten längs hela vägen genom Al-Siq.
Mahmoud visar oss kamel karavanen som är uthuggen i sandstenen…ser du?
Bakom Andrew ser du den mest moderna varianten av vattentillförsel system med keramiska plattor och egen cement.
Andrew, Jamie, Hunter och Mahmoud i Al-Siq.
Precis där Siqen tar slut ser man genom öppningen, The Treasury. Och det känner många igen, antingen genom någon av filmerna som är inspelade här – exempelvis Indiana Jones (nr3) eller från foton som snurrar runt på webben. Vi blev lite omtumlade av åsynen också. Det är så jäkla maffigt att syna denna gravplats (för en kunglighet tror man) på nära håll. Och så säger Mahmoud – ni har väl berättat för de som är hemma att ni ska hit till The Tresasury just nu? För då kan de följa er på vår live-cam. Va, säger vi som fågelholkar….och kikar upp….Sen pekar han högst upp på The Treasury på en sönderskjuten urna, sänker rösten och berättar att hans farfar som ung var en av dem som med gevär skjutit mot urnan i tro att “skatten” skulle bli hans. Urnan var rejält sönderskjuten.
Ser du The Treasury?
En massa gravkammare…spana in trappstegen högst upp på den högra – där själen kan vandra ut och upp.
Amfiteatern som är uthuggen ur berget.
En av de få bostäderna som är uthuggna ur berget. Kamel garaget fanns under…
Vi vandrar vidare med Mahmoud tålmodigt berättande och lyssnande när vi ställer frågor eller funderingar om hur det kunde ha varit. Oftast bemötte han våra frågor och funderingar med ett “Thank you”. Vilket kändes så härligt! Han visade oss gravkammare på gravkammare, hur man gör en kamel i öknen i en glasflaska med hjälp av de olika sonderna och dess färger som finns inne i Petra. Sandsten i flera färger med dragning åt rött, rosa, orange. Han visade oss den ur klippan huggna amfiteatern – ett bevis på hur Nabateerna tagit tillvara den kunskap som Romarna kom med, och samtidigt gjort den på sitt sätt – dvs att hugga ut den ur ett berg. Ett sandstensberg. Han berättade att det just nu var parnings-säsong för åsnorna så vi kunde höra hannarna skria i högan sky. Han pekade på platser som vi skulle gå till när vi var klara med honom. Han gav oss tips på platser utanför kartan. Och slutligen säger han även att “You cannot get lost in here” som för att lugna oss om vi trampar upp ny mark – vilket är svårt att göra här. Ger oss order om vilken restaurang som vi ska äta på. Och önskar oss fortsatt tur på vår väg genom dalen upp till Al-Deir, The Monastery som ligger en bra bit längre fram, och därefter 800+ trappsteg uppför sandstensbergen.
Uppe vid Al-Deir finns flera utsiktspunkter/platser – alla märkta med “Best View”
Långt borta syns The Royal Tombs…
På väg upp till Al-Deir…många trappsteg är så nötta och trampade på att de inte längre finns. Trots det så var denna klättring uppför enkel och om du ville fanns det åsnor att hyra för transport uppför – EJ nerför. Men – tänk dig för!!
Hundar och hundvalpar lösa överallt – här är Jamie med den yngsta vi såg.
Här väljer vi en egen liten väg på väg till några öppningar i berget. Familjen framför The Monastery = Al-Deir.
Efter den vandringen tog vi en lunchbuffe, en titt i det bysantinska templet med mosaik golv, Jamie och jag fann två åsnor (Whiskey – min och J-Lo var Jamies) som tog oss från templet upp till de kungliga gravkamrarna, sidengravkammaren, mfl och till sist tillbaka till Siqen. Och sen gick vi hela vägen genom Siqen upp till besökscentret i en lätt lutande uppförsbacke – då var vi möra i benen av våra 25 000 steg enligt Hunters stegräknare.
Silkesgravkammaren – fått namnet för färgerna skull.
Eftermiddagspromenaden hemåt genom Siqen, nu utan vatten…
Jamie och åsnor…
Tillbaka till hotellet, chillade och tog sen en taxi ner till down-town Wadi Musa där vi åt middag. Hem igen och sov inför dag 2 in i Petra. Om möjligt var det ännu blåsigare dag två och vi hade egentligen bara ett mål för dagsturen, upp till High Place of Sacrifice. Där Nabateerna offrade till, dyrkade och tillbad sina gudar. Utsikten från den platsen var över hela dalen och bara den var värd hela turen in i dalen igen. Samtidigt som jag måste erkänna att det är så himla underbart att bara få vandra genom Siqen. På vissa ställen är den drygt 2 m bred, och klippväggarna som tornar upp sig når upp till 80 m. Den är en av mina favoriter i Petra.
En strålande sol, kallt och blåsigt dag 2 på väg upp till High Place of Sacrifice.
En klättring på många trappsteg längs ravinen, först på ena sidan, sen på andra sidan. Ser du både Jamie och Andrew på bilden?
…och ibland var även trappstegen på denna klättring liksom helt utnötta.
Jamie tittar ut över dalen och bakom den toppiga toppen till höger ligger Al-Deir.
Ner och till vänster ligger Wadi Farasa och det vita taket bredvid Andrews axel är det bysantinska templet.
Om jag kan rekommendera ett besök till Petra? Ja, åk! Tag gärna flera dagar – gör som fransmännen och bo här i 3 dagar så att du i lugn och ro hinner med allt, och även det som ligger utanför turistrutten, ta dig tid att pausa och bara vara i denna magnifika dal, insup Nabateernas visdom och låt dig omslutas av mystiken i denna del av världen och det världsarv som Petra är!
Nästa gång jag kommer tillbaka vill jag besöka Wadi Farasa, klättra upp på klippan mittemot The Treasury och bege mig till Little Petra. Dessa tre hann vi inte denna gång!
PS. Här kan du läsa om våra första dagar i Wadi Rum.
Du berättar så levande att jag längtar tillbaka! Vi var bara tre timmar i Petra, men det var så fantastiskt!
Tack för de orden – värmde min själ!
Tag dig gott om tid nästa gång du åker till Petra!
Vilket inspirerande inlägg med fantastiska bilder! Min man har pratat om Petra och att vi borde åka dit men det har liksom aldrig hamnat i planeringen på riktigt. Jag har heller aldrig sett så många bilder därifrån som i detta inlägg och det ser ju helt fantastiskt ut 🙂 Vi som är en vandrande friluftsfamilj med fina utsikter som specialintresse skulle nog gilla Petra känns det som 🙂
Linnea i Bayern
Tack för din feedback och ja, om ni gillar att vandra så är detta helt rätt resmål för er!
Våra bilder är tagna med våra mobiltelefoner och gör inte den rättvisan åt det vackra heller, så i mina ögon går det liksom inte att fånga på bild – även om vi försökt.
Åk, åk, åk 🙂
Och köp Jordan-pass via Jordaniens turist-webbsida. I det ingår visum till landet, samt entre till de flesta ställen. Man måste dock stanna i landet i minst fyra nätter för att få nyttja det fullt ut. Det är alldeles nytt för i år och vi kan rekommendera det.
Vilken härlig resa. Du beskrev det så bra att det kändes som jag var med. Härliga foton.
Petra finns på min önskelista sedan tidigare men nu åkte den upp långt upp på listan.
Härligt! och tack för feedback 🙂