det är mitt tips idag.
Ett tips till min mamma bland annat.
Som ett sätt att ta hand om sig själv. Som ett sätt att låta sina känslor komma ut. Som ett sätt att synliggöra det som händer inom sig själv.
Det behöver inte innebära att någon annan läser detta. Det är bra (min åsikt) om du själv kikar tillbaka på det du skriver och läser detta själv. Inte lika bra som när min storasyster läste min dagbok och skrev kommentarer efteråt. Det uppskattade inte jag då. Nu kan jag skratta åt det och dela det mer er 🙂
Så vad eller hur ska en skriva då?
- Börja med att skriva ett brev till en person du vill säga något till. Skriv rakt ifrån hjärtat. Tänk inte. Låt orden bara komma när du sätter pennan på pappret. Ja, det blir nog bäst så. Med papper/bok och penna.
- Skriv sedan ett brev till. Till någon annan. Kanske dig själv.
- Alla de där andra som dyker upp i skallen. Skriv till dem också.
- Fortsätt sedan med ett brev från ett annat håll till de som du skrivit till. Ett brev som kommer med BARA KÄRLEK. Ett kärleksbrev till dig själv. Ett kärleksbrev till den där andra personen. Ett kärleksbrev till din dotter, din son, ditt barnbarn.
- Och ett långt brev till din första kärlek. Och din mamma.
- Skriv av dig allt som finns därinne. Skriv av dig tills den där klumpen/knuten i magen har löst upp sig och kommit ut ur din kropp. Nu finns den som ord i din bok. En bok som du kan välja att läsa, spara eller elda upp.
Jag började skriva till Gud…”Dear Heavenly Father” ❤️ Mitt liv är förevigt nytt.
Ok, det har jag aldrig gjort. Jag tror inte på gud. Vad är gud för dig?