Customize Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorized as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customized advertisements based on the pages you visited previously and to analyze the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Att vara mellanbarn

by | Mar 8, 2016 | Artiklar | 0 comments

IMG_0783

Lillebror, jag och storasyster. Lika och olika. Bilden ovan från en resa i december 2014 till Sydafrika och en kvällstur på safari. Det var en härlig resa att göra tillsammans. Vi åkte med våra familjer och vår mor. Resan var för att fira att barndomshuset där vi vuxit upp nu är sålt och som mamma uttryckte det – “det är ju inget roligt att vänta på arvet så nu reser vi tillsammans”. Så en grupp på totalt 13 personer och två veckor i Sydafrika bidde det då.

Att resa tillsammans med sin ursprungs-familj och sin nuvarande nära familj är utmanande. Vi är som sagt lika och olika. I det mesta vi gör, tänker och känner. Och ändå har vi vuxit upp tillsammans och präglats av samma miljö och kultur. Och så har vi då våra gener som också torde vara oerhört lika. Men ändå är vi så olika i så mycket. En olikhet som jag ser kan stärka oss framöver om vi bara låter den göra det – eller så kan den olikheten låta oss hamna längre ifrån varandra. Och jag vet inte om det är just för att jag är mellanbarnet som jag ser detta och de andra inte. Eller för att jag vågar se det som de andra inte orkar. Och det är ibland mycket som inte orkas. Från mig också.

Jag vet inte om jag har varit ett mellanbarn utifrån just den innebörden som många lägger i att vara just mellanbarn. Jag upplever inte att jag har varit förhandlaren emellan oss syskon. Det har liksom inte behövts. Jo, ibland, men väldigt sällan. Snarare att jag kanske har förhandlat mycket med mina föräldrar under min tidiga tonårstid. Tills jag flyttade hemifrån när jag var 16. Fast bara till närmsta större stad. 4 mil.

Men jag har liksom inte tänkt så mycket på hur detta kunde påverka mitt liv. Eller att detta ÄR mitt liv.


Detta inlägg skrev jag förra året, den 4 mars 2015 och lade som utkast att publicera som inlägg 4 av 100 i min första bloggutmaning. Men jag publicerade aldrig detta. Nu är det dags. Efter min text om att vara en gatekeeper. Så var det dags att dela denna.

 

0 Comments

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Snippets - The Lovers Podcast

11 säsonger
98 avsnitt
Välkommen att lyssna till oss!

Parcoaching

Längtar du efter att finna en ny stabil grund i din relation?
Är du redo att investera i din romantiska relation?

Lera

ClayPlay,
Handmade with love,
i positiv respektlöshet!
Välkommen till mina alster