När kroppen ropar på vila då tar jag det lite lugnare. Just nu är en sådan period. Men samtidigt är det inte lugnare alls. Inte överhuvudtaget. Listan på saker och aktiviteter och hitta-på och allt annat som ska få plats är fortfarande mycket. Och pågår ofta hela dagarna. När min stegräknare på kvällarna oftare närmar sig 19 000 steg /dag och trötthet känns i kroppen då hoppas jag att jag ska få sova djupt och länge. Samtidigt som den finns där i varje stund. Vilan. Min vän.

Ha, nej då dyker värmevallningarna upp. Och det onda högerknäet, med smärta i utsträckt läge. I böjt läge. På sidan. På magen. På ryggen. Vila viskar jag till mig själv. Vila emellan. Värmevallningarna kommer och går. Snabbt igenom, snabbt över. Smärtan i knäet vissa nätter, inte alla. Vila däremellan.

Vila även på kvällarna emellan badrumsrenoveringsljuden. Emellan tiderna då huset är fullt med hantverkare. Vila även då jag leder träningen i att bli en bättre själv-ledare. Vila i stunden. Vila i tillit. Vila i att varje dag meditera tillsammans med maken.

Vila i stunden då jag har gjort “ryck” på tyngdlyftningsträningen. Att stå där med skivstången på sträckta armar och vila. Låta andetaget fylla båda lungorna och bredda revbenen. Vila däremellan. Innan skivstången kommer ner igen och det är dags för den att komma upp ovan huvudet. Däremellan finns det även en liten stund av vila.

Vilan som sker när tilliten till sonen som övningskör ökar. Vilan i att åka med och lyssna till hans berättande körning och låta kroppen vila i bilstolen. Vilan i att köpa körlektioner så att tilliten öka till sonen, mig själv och inom honom.

Vilan som sker emellan de hetsiga mailen med app-utvecklaren då vår app inte längre fungerar för mig. Den gör det fortfarande för de flesta användare, inklusive maken, men inte för alla som kommit till en viss nivå. Nej där har det varit icke-fungerande i mer än 7 veckor nu. Inte ok, men bara att vila emellan kommunikationen som just nu bara går åt ett håll. Från oss med en mängd frågor och kravställningar. Och en lång och oklar tystnad från andra hållet.

Vilan även i stunden då jag provar Rolfing. Vilar då i någon annans händer. Vilar helt i trygghet och tillit tills min kropp upplöses och liksom fyller ut varenda del av rummet. Jag vet inte längre var min kropp börjar eller slutar. Vilan i detta tillstånd är galet skön.

Ikväll blev det vilan på kolonilotten. Med att dra upp ogräs. Vila med blicken mot det gröna. Låta handen och armen arbeta. Vila med knäna på underlaget. Vila med andra handen mot marken. Vila mitt i arbete.

Vilan på makens arm på kvällarna. I andetagen. I tryggheten. I värmen. I kärleken.

Vilan på keramiken, där vi kan vila tillsammans i verkstaden som om Corona inte fanns. (vi följer alla riktlinjer, så som vi gjorde redan innan de fanns – som skrivna keramik-regler) Där är vi i en egen liten fristad. Att vila i. Emellan verkligheterna.

Jag vilar i visshet och ovisshet. Och det går bra. Samtidigt.

Vad betyder vila för dig?