En sold vårdag och avfärd mot Ekskäret en bit utanför Ljusterö. En liten ö med en slags kursgård som är så genomtänkt att jag blev alldeles, alldeles genomglad. Att helheten är så tydlig och enkel och kärleksfull nästintill.

Typ så här glad. Genomglad.

Själva kursgården som ett skepp, med ett trädäck emellan de olika huskropparna. Och ser du träden i mitten i trädäcket?

Här är det i närbild dag två när det regnade och inte var lika glittrande på havet.
Platsen kring eken här kallas insikten och är en plats där alla som får plats på kursgården kan samlas och mötas.

Inomhus var det underbara, stora fönsternischer, som typ en hel tonårsgrupp med lätthet skulle få plats i. Där vi vuxna kanske kunde vara tre stycken. Om vi skulle behålla en egen space. Just denna utsikt var ifrån rummet som kallades Agora. Där vi under våra dagar härute spenderade mest tid i. I olika meditationer. I reflective journaling. I samtal. I frågande – “Hur är du som ledare?” – med samma fråga om och om igen i 20 minuter.

I rummet fanns även denna bokhylla. Som jag hade en dragning till. Blev många närbilder och en hel del nya boktips och en del gamla boktips som jag fick tillfälle att känna och klämma på. Genomglad även för denna skatt.

Det senaste tillskottet på ön var en stor tipi. Där vi en tidig morgon mediterade, eldmeditation. På renfällar, med öppen eld och en total närvaro.

Om du får chansen att åka till Ekskäret, ta den chansen. Passa på att njuta av helheten som omfamnar dig i sin genomtänkthet. Ön med sin mångfald. Och den hållande energin som hjälper dig att nå djupare in i dig.