Det har gått ett par dagar sedan jag läste Magnus kloka påminnelse om det vi fokuserar på växer. Och så fick jag syn på mig själv. Hur jag spårar mina symptom kring min hormonella obalans. Enbart spårar de symptom som jag inte vill ha.

Här kan du läsa mer om mina tidigare inlägg om symptomspårning:
allt hänger ihop…
dunderhonung, gift…
inflammation, depression…

Jag är alltså med och skapar ett fokus kring dessa symptom som jag inte vill ha. Ett fokus som gör att dessa symptom snarare växer än minskar. Gah – helt j***a galet ju!

Gör om Tess, gör om!

Så börjar tankeverkstaden snurra i hög fart och på alla möjliga tider och platser. tack och lov för mobilen som får vara min anteckningsbok. För tankarna kring HUR jag ska välja att fortsätta symptomspåra och liksom svänga runt symptomspårningen är inte så lätt att bestämma mig för. Jag provar att lyfta fram ett par tankegångar med er så får vi se hur jag landar.

Mindfulness 9 attityder som symptomspårare?

Tänk om jag varje dag undersöker och symptomspårar hur nyfiken, tacksam, generös, accepterande, släppa taget-övande, icke-dömande, tålmodig, tillit-ig och icke strävande som jag varit varje dag?

Jag minns hur Rosario gav oss sin beskrivning kring alla dessa som olika grindar som öppnade upp till trädgården. Trädgården där Compassion/Medkänsla växer och frodas.
Där är ju liksom inte helt fel att vara. I den trädgården.

GNH – kan de parametrarna agera som symptomspårare?

Dessa handlar ju om följande: Living standards, Education, Health, Environment, Community Vitality, Time-use, Psychological well-being, Good Governance,  Cultural resilience and promotion.

De skulle kunna fungera efter lite arbete och knådning till andra ord som är lättare att svara på en skala hur de varit under dagen. Eller så är de snarare ett verktyg för mig att utvärdera under en längre tid än under en dag. De skulle kunna agera som ett extra filter ovanpå min analys och symptomspårning när jag går igenom den. Ja, så blir det nog.

Som 10-punkts listor?

Jag skrev ju häromdagen om ett tips till er att använda för att ta ansvar för din egen upphetsning och lust. Och den idén är i mina ögon inte heller fel i detta sammanhang. Hur skulle jag kunna skriva en lista med alla dessa symptomspårare och ta eget ansvar i att synliggöra hur jag gör för att inte bli orolig, och samtidigt synliggöra hur jag blir orolig.

Oro eller ångest: Jag gör mig själv orolig när jag tror på mina tankar.
Skenande tankar: Jag ger mig själv skenande tankar när jag ältar en tanke som inte alls behöver vara sann. Osv…

Innehållet i symptomspårningslistan är som följer:
Oro eller ångest, Gråtattacker, Deprimerad, Likgiltighet, Skenande tankar, Bristande fokus, Sömnsvårigheter, Lättretlighet, Ilska, Bristande motivation, Överväldigad och Tillbakadragenhet.

Behålla samma skala?

Jag kanske kan använda samma skala som Mias symptomspårare? Jag kikar på den. Hmm, nej, den går inte att använda på det positiva som jag vill förstärka. Skalan måste jag förändra också.

Den nuvarande skalan är indelad i 4 nivåer; svår, måttlig, mild samt ingen. Vilket passar bättre för det som jag helst inte vill vara i eller fokusera på. Men inte lika bra om jag testar att symptomspåra utifrån attityderna i mindfulness.

Där vill jag ju snarare undersöka om jag under dagen upplevt
ingen, en kortis, återkommande, långvarig känsla eller upplevelse av attityderna.

Uppdaterad….

Nu har jag skapat min egna lilla symptomspårare….utifrån mindfulness attityderna och skalan ovan. Kika in här och ladda ner om du vill testa den.
If you want to have it in english – this is for you!

 

PS. Tack och kram till Magnus för påminnelsen!