Ställ den frågan igen till dig själv.

Och en gång till.

Skriv ner dina tankar om ditt förhållande till dina känslor.
Är du medveten om dina känslor?
Vilka känslor släpper du fram så att andra även ser och får ta del av dem?
Vilka känslor stänger du in?
Låter du dina känslor styra dig?
Styr du dina känslor?
Hur vill du ha det?
Hur kommer du i kontakt med dina känslor?
Är du beroende av någon känsla?
Vet du vilka känslor du sprider omkring dig till andra?
Vill du smitta dem?
Med vilken känsla?
För din skull eller för deras skull?

Läste imorse ett kapitel som handlade mycket om känslor och jag blev berörd. Ställde frågorna ovan till mig själv. Och ser att jag har gjort ett stort jobb kring känslor i mitt liv. Dels har jag under längre perioder stängt av den input som kommer från media. Då menar jag gammal traditionell media såsom dagstidningar, nyhetsprogram på tv, radio-skval med nyheter. Den media som tror att den ger mig det jag vill ha, för att då får de överleva. Den använder dock en frekvens i sina sändningar för att spela på mina känslor. Främst mina känslor kring oro och rädsla. Då skapar den beroendet av trygghet. Och vill att jag kommer tillbaka till dem för att få veta mer om denna oro och otrygghet i världen som jag kan undvika om jag bara lyssnar, ser och läser på just dessa gammal-traditionella media. Så jag har längre perioder sagt nej tack. För att just få tillbaka möjligheten att nå mina känslor. Och notera och förstå vilket förhållande jag har till mina känslor. Att bli fri och få tillgång till mina känslor inifrån.

Jag ser hur personer i min närhet frossar i vissa känslor. Att de lever på dem, det är som deras diet. Att de tror att de egentligen inte vill ha dem, men att de i själva verket frossar i dem och omedvetet eller medvetet vill locka andra in i fällan. Smitta med sin “sjukdom” i frosseriet.
Så här skrev jag om citat som berör mig som ENFP häromdagen: nummer 15 var: “Great minds discuss ideas; average minds discuss events; small minds discuss people.” Detta citat kommer från Eleanor Roosevelt.
Och det är min känsla att de personer i min närhet som pratar om människor också är de som gärna smittar andra med sina känslor och frossar i att prata om känslorna. Och att leva på dem. Jag erkänner att jag också hamnar där. Min upplevelse är att det sker mer och mer sällan. Och att jag (som på julafton) kan rikta om min medvetenhet och kika på mig utifrån och se vad jag gör och förändra/bryta beteendet. Vilket jag också gjorde nyligen. Då frågade jag även två i min närhet om de mådde bra av att prata om det som de gjorde. Om det gjorde att de mådde bättre genom att prata om det. Det blev tyst. Jag vet inte vad som hände i dem. Eller vad de tänkte. Jag kan bara hoppas att det blev en insikt på något plan. Jag inser att det är ett beroende som dessa personer inte själva är medvetna om, eller som de har skapat själva.

Det är ett beroende som är skapat utav denna värld, detta system som vi lever i. I familjen. I media. I samhället. Ett system som liksom har kidnappat din livskraft. Som har rövat bort ditt ägarskap av dina känslor. Andra spelar på dina känslor som om de vore deras instrument. Andra som trycker på rätt sträng eller knapp och får igång den känslan som just de vill ha. Och de ser till att du inte förstår att det är du som har ägarskapet till dina känslor.

 
Jag ser det som värdefullt att ha tillgång till sina känslor och hela registret av dem. Att kunna nå dem inifrån dig själv och liksom välja vilken du vill plocka fram. Känslorna är som din biljett till att åka bort till andra platser, eller som en biljett till att uppleva någonting. De gör dig rik. Så se till att ta tillbaka ägarskapet av dina känslor och låt inte andras försök att “trigga igång” dem lyckas. Notera vad andra försöker göra och låt dem inte dra med dig i sitt beroende eller frosseri.

Ett av mina uppdrag här i livet är att synliggöra detta frosseri och beroende. Jag vill genom växande och lärande skapa en insikt i detta. Så att inte längre kaos och rädsla styr någon. Och de som idag är beroende av detta behöver ändra sin diet. Bara genom att jag medvetet låter mig själv vara ägare till mina känslor så låter jag andra kunna ta steget dit också. Har du också kontakt med hela ditt register och ägarskapet till dina känslor? Visa det för världen. Var en förebild. Du behövs. Vill du ha hjälp att nå dit?

 Jag blir gärna din rebell som slår sönder det system som inte längre gagnar dig.
Du vet var jag finns!