Måndagkväll och jag kliver in på Epicenter för att vara med om ett möte mellan människor. Människor med olika kompetenser, bakgrunder och erfarenheter. Människor som vill något. Som jag. Innovera skolan.
Skolinnovation – från behov till resultat. En kväll där flera personer bar med sig ett case, presenterade detta, vi grupperade oss kring casen och satte igång att skapa. Tänka tillsammans, fråga, utmana, skriva, reflektera, tänka om. Klustra, presentera, ta emot frågor, ställa nya frågor, lyssna på andras case, skapa plan. Jag deltog i gruppen kring Camillas utmaning – En skola för var OCH en.
En av mina ingångar till kvällen var att det var något jag behövde släppa taget om. som låg där och skavde och jag visste inte riktigt vad det var. Och så kom det. Den där drömmen häromnatten, från lördag till söndag.
Jo, vi har en omsättning på min nya restaurang på 65 miljoner, sa Adde.
Jo, jag fick häromdagen veta att vi har 65 miljoner människor som är medlemmar i GNH, sa han också.
Och vet du Tess, att nu behöver vi bara 65 miljoner till för att nå målet med arbetet i GNH, sa Adde.
En vinst på 65 miljoner blir det i år, sa Per.
Fast jag är lite bekymrad för det finns en förlust, EN förlust, som uppgår till 65 miljoner samtidigt, sa Per.
Vad ska jag göra med 65 miljoner, sa Per skrattande.
Att jag med drömmen om 65 miljoner hade med mig en tanke till skolinnovationsmötet om pengar, att det behövs pengar till att innovera skola. Så när frågan kom till Gunilla om det behövs mer resurser till skola för att lyckas med detta, då behövde jag höra svaret. Svaret – nej, det behövs inte mer resurser, vi kan tänka nytt kring de vi har. Tack för det Gunilla, nu kunde jag släppa taget om de 65 miljonerna 🙂
Och vilken bonus på kvällen att även träffa Patrik som driver Epicenter, och Jenny P tidigare idag…som jag inte sett på hundra år…
Härligt att kunna släppa taget! Jag tror att vi behöver kunna göra det lite oftare och lite mer, våga lita på andra. Tillit.
Och ja, i en skola som är dyrast i världen (källa på det?) så måste vi kunna göra på andra sätt. Våra löner är inte högst, vi har mindre/färre läromedel än i många andra länder, vi är inte mest digitaliserade. Men vi har höga kostnader för byggnader (det är kallt i det här landet) och många i diverse förvaltningar som kräver sin del av kakan.
Så ja, det måste gå att göra annorlunda, att ösa in resurser i form av pengar blir mer av samma sak. Hur har jag däremot inget svar på 😉