Vi har haft en resa bokad till Portugal sedan lång tid. Maken skulle delta i inomhus Veteran-EM i friidrott i både 5-kamp, stavhopp, häck och ev stafett. Men för ett par veckor sedan flyttade de fram tävlingen till januari 2021.
Vi bestämde oss då för att ta chansen och besöka Porto samt Braga i alla fall. Avresa från Stockholm på PI-dagen. Mellanlandning i Frankfurt. Vidare mot Porto och när vi väl landat i Porto får vi uppdateringen från Sverige där UD anropar den lägsta graden av avrådan – den att undvika icke nödvändiga resor. Då var vi redan på plats.

Resan

Tomt på Arlanda. Tomt i Frankfurt, stängda lounger, stängda butiker. Vissa restauranger mer fulla än andra. Munskydd på många resenärer. handskar på många andra. Mycket handspritande. Och vi tvättade händerna så fort vi kunde. Tomt på våra flyg också. Och vi satt på typ varannan rad. Flygvärdinnor som vanligt – utan handskar – utan munskydd.

Porto en söndag

Vi tog en sen frukost i hotellets frukostbuffé, och från imorgon, måndag, stänger de buffén och serverar ala carte istället. En åtgärd tagen i virusets tecken.
Vi vandrade ut i gamla stan i centrala Porto där vårt hotell ligger, och njöt av sol och värmen ett par timmar innan det började regna och vi satte oss i en port till ett hyreshus. Under vår promenad har vi mött en hel del turister, och väldigt få med munskydd. Väldigt få med handskar för den delen. Och vi höll alla lite mer avstånd till varandra än brukligt. Det fanns ju gott om utrymme för det likaså.
En hel del cafeér och mindre butiker stängda – vissa med en information i fönstret om att det var en åtgärd i virusets tecken. Vissa andra för att det är söndag helt enkelt. Museum, parker, kyrkor stängda med hänvisning till viruset. Även spårvagnarna tagna ur trafik. Vi har ännu inte tagit oss till tunnelbanan, så vi får se imorgon om den är öppen.

Att vandra omkring inne i centrala Porto en så här folktom söndag var intressant och gav stunder till både förundran – vissa platser otroligt vackra – och stunder till “amen, vad tusan” – dvs det fins väldigt många förfallna hus på otroligt vackra platser. Där dock ingen(eller få) verkar vilja lägga kraft och kärlek på. Lite ledsna och fundersamma kring all potential som finns, men samtidigt den stora avsaknaden av möjligheten att skapa potentialen, här i ett av de fattigaste länderna i Europa.

Är vi oroliga? Är vi riktigt kloka?

Nej, vi är inte oroliga. Vi agerar försiktigare. Allt enligt de föreslagna råden. Är det ett klokt val av oss att resa? Det kan vi idag inte svara på. Vi är båda två starka i vår vilja att få göra på vårt vis. Och inte som någon annan tvingar oss. Kanske vi ångrar oss. Kanske vi inte ångrar oss. Vi har svårt att leva med att vara begränsade.
Kanske har vi inte anammat all vår visdom i beslutet att resa hit. Men väl här har vi god kontakt med vår visdom i våra val i varje stund.

Nu skiner solen igen och nedan kommer ett par bilder från vår första dag här. På tisdag rullar vi mot Braga ett par dagar, sedan hemåt.

Vad gör vi i Porto och Braga?

Tanken när vi åkte hit utan EM-deltagande är som följer:
Tess ska jobba med lanseringen av sin nya uppdatera hemsida – det är ett par texter och sidor som ska skapas och finliras.
Hunter ska jobba vidare med att redigera en bok med all historia kring rugbyklubben – en bok hans far skrivit.

Dessutom – såklart att vi jobbar vidare med The Lovers! Både appen och allt annat som vi öppnar upp för i vår relation. Just nu har vi testat en annan app ett par dagar och bara det är ju spännande. Både i att vara användare av någon annans “app-baby” och att kika på vår relation i detta.

Använder du vår relations-app och/eller andra?
Svara om du vill – vi är nyfikna!

Eller….så kanske du tänker som de verkar göra här i Porto….att allt går att fixa med silvertejp.

PS: Kanske är det inte bara maken som fått samtal till sin mobil som egentligen ringt till nödnumret 113 13? Överansträngda telekopplingar?