Eller att ha full tillit till universum…tro på ödet…

Jo, som min kollega Hedda en gång uttryckte det “Therese-effekten”, då handlade den om att jag alltid träffade någon jag kände när jag rörde mig på stan (läs Stockholm). Idag handlar det om mer än så. Att när jag träffar någon av en slump/ödet så blir det fler gåvor än bara mötet.

Som igår. Efter yoga-pass på KTH-hallen kom jag uppför trappan till receptionen. Säger till Anna att det nog är dags för Blogger Boot camp i helgen då det ligger drivor med rosa yogamattor runt om oss.

Min blick går uppåt och fastnar på en fantastisk kvinna som jag känner och som är en av de som driver eventet. Mela!

En kram senare och en undran om hur livet är så finner jag mig inbjuden till ett yogapass på lördag morgon. 09.00. Hinner jag är jag välkommen….

Tankarna hinner gå fram o tillbaka ett par gånger. Svägerskans glam fest på The International. Gudinnor och kraftfulla kvinnor. Sent i säng. En plan om att gå tidigt till Urban Burn ~ The Bizarre Star Bazar.

Slutar tänka och kroppen tar mig till passet med Shay Peretz, ny för mig, och en närhet till allt. Mig själv, andra, skogen, krafterna, ledaren, mattorna, ljuset och riktningen.

Fotocred till Christofer Lind

Back to my roots är min intention för denna måncykel och passet och hur jag hamnade där är en underbar påminnelse för mig.

Halkar du på bananskal? 

Uppdaterat söndagmorgon…intressant att se sig själv genomföra asanas och se det med strålkastarljuset på sig själv. Då kan det ju hända mera saker 😉

Fotocred till Uppochhoppa.se och träningsevent.se