För ca 1,5 år sedan gjorde maken och jag varsitt test hos Werlabs. Då med huvudsyfte att få en översikt över våra vanliga “värden”. Blodfetter, vitaminer, mineraler, HB, etc, etc.
Nu var mitt huvudsyfte ett annat. Jag vill förstå mer om mina hormonella balanser. Jag vill veta vad jag kan göra med kost/vitaminer/tillskott/etc för att kunna komma ur mina värsta dalar. De där dalarna som gör att jag skrämmer livet ur maken och andra. De där dalarna som får mig att bli bakis på känslor. Som en baksmälla där jag undrar: “Varför sa jag så där när jag egentligen inte alls menade att vara så ledsen/sorgsen/ilsken/arg/besviken?” Och väldigt långt ifrån den där känslan av att “Så skönt att jag känner mig Emotionellt intelligent”.

Vi bokade testerna online en onsdag (de tester jag tog denna gång är Karin Björkegrens Jones paketet + DHEAS + Östrogentest)  och gick en tidig torsdagsmorgon på fastande mage till Sophiahemmets labb. Jag lämnade 6 st rör efter att ha väntat och vilat före provtagningen. Maken lämnade även han blod till sina tester men mer för att följa upp sitt tidigare test och se om hans värden förändrats och i så fall hur. Nu vet vi att han måste checka sina blodfetter. Weird med tanke på hans träning, kost och dessutom som icke-rökare och nykterist. Dags att checka hursomhelst!

Redan på eftermiddagen på torsdagen kom våra första resultat och vi loggade in för att kika och jämföra oss med våra tidigare resultat. Under natten till fredag kom sedan ytterligare mail som berättade att nu hade även alla resultat inkommit OCH dessutom hade läkaren kikat på dem och kom med kommentarer och förslag kring det som i dess ögon var avvikande.

I mitt fall berörde det tre saker som var avvikande enligt deras normvärden:
Kreatinin – lätt förhöjning
Vitamin B12 – ett lågt gränsvärde (som jag även hade sist…och har glömt bort att addera det på länge som kosttillskott….borde veta bättre!)
Östradiol – som sticker ut och som de har svårt att säga varför eftersom de inte kan referera till min senaste mens (september 2001) och då min nivå ändå är hög och säger att jag är “jättefertil – kom och gör mig gravid nu”. Fast jag opererade ju bort min livmoder 2003….

Så visar detta att jag inte är en klimakteriehäxa eller visar det att jag är det?
Jag lade till ett test av min DHEAS för att se på denna, samt kortisol samt östradiol tillsammans. Och det kommer jag att ta mer hjälp för att kika på. Det jag kan se just nu är att min DHEAS är så låg som gränsvärdet säger att det är den lägsta.
Om det är en obalans som spökar i mig emellan ett lågt DHEAS, en normal kortisol för tiden på dagen och en hög östradiol för att vara en icke fertil kvinna så vill jag ha hjälp att få syn på den obalansen och hjälp att justera (vad jag kan) för att inte längre vara i de där dalarna som skapar den emotionella baksmällan.
Här har jag samlat mina länkar kring klimakteriet och hur den berör mig. Tipsa gärna om du har fler goda råd och annat.

I övrigt är jag ju påverkad av övergångsåldern med tunnare slemhinnor i vagina. Och tar lokala doser med Vagifem. Dessa måste ju även de påverka känner jag, även om de inte ska tas upp i blodet alls.

Hur visar sig din fas i livet med klimakteriet om du är där eller har varit där?

Är detta en bild av en klimakteriehäxa månne?