Vi hade bestämt oss för att spendera en helg ifrån hemmet. Ifrån måsten. Ifrån vovve och barn. Tillsammans. Och i sista minuten (typ) så blev det en resa till Paris som hägrade. Dels har vi haft en längtan till Paris då ett par vänner pratat så gott om sina smultronställen där och så samtidigt var det ju en rugbyturnering som pågick.

Innan vi lyfte så såg jag på Instagram att några rugbyvänner var i Paris och vi började fundera ut vilken dag vi skulle träffas. När vi sedan landat och gått av planet så mötte vi andra rugbyvänner på flygplatsen. Fint att ses och kramas om och att kunna bestämma att träffas allihopa. Sen tog vi oss in till vårt boende, Hotel Stendhal mitt i 1:a arr.

Ett smultronställe vi varmt kan rekommendera var att promenera längs Le Viaduct des Artes. Helgen vi var i Paris var den första riktigt varma helgen på länge, så även Parisarna var ute och lapade sol och värme i parker eller sökte skugga på parkbänkarna. Och nej, vi gick inte längs gatan och kikade in i butikerna eller studios hos de olika designers. Vi gick uppe i blomsterprakten och parkerna mitt på den gamla tågrälsen. Och fick uppleva 12:e arr från “midjehöjd” på husen runtom.

Vi hann med en dag på rugbyarenan och mötte våra vänner, åt middag tillsammans. Och innan dess hann vi i sann rugbyanda klättra över till en del av läktaren där vi hoppades kunna möta en annan rugbyvän som jobbade med turneringen. Men då kom vakterna och jagade bort oss. Hehe, kul att vid 50 fortfarande känna en “nära-livet-upplevelse” och bus.

En av dagarna var vi på sightseeing och långa promenader runtom i staden. En annan åkte vi båt mellan olika sevärdheter. En tredje tog vi lokalbussen och besökte området där Edith Piaf uppträdde en gång i tiden.

Nära varandra var vi hela tiden. Och när vi landade hemma på Arlanda så var vi fortfarande upplyfta och fnittriga av en härligt ansvarslös weekend i Paris.