Du minns kanske att jag genom en utbildning vid Minds Unlimited genomför en 21-dagars utmaning. En utmaning som jag fick välja själv vilken jag ville göra, jag valde att ta en 10-minuters promenad varje dag i 21 dagar. Nu har jag uppmanats att skriva ner mina erfarenheter kring denna vana.

1. Att skapa utrymme för en ny vana i mitt liv har jag provat förut. Dels har jag deltagit i flera bloggutmaningar som pågått i 100 dagar resp 101 dagar. Dels har jag deltagit i Yoga utmaningar i 21 dagar, meditationsutmaningar i 21 dagar, daily reminders i många dagar, och en mindfulness påminnelse mån-fre i snart 6 år…Ja, det känns inte svårt att prova en ny vana, ett nytt mönster – men det är nog en förutsättning att viljan till att prova detta kommer ifrån rätt ställe. Ett ställe inifrån mig som verkligen vill och som har fullt med kraft och energi.
2. Just valet av 10-minuters promenader denna period var för mig ett väldigt praktiskt val. Dels av den anledningen att det är något jag gör varje dag i alla fall, med min vovve. Och dels av den anledningen att hela familjen skulle ut på en resa där vi inte visste hur mycket tillgång till internet som vi skulle ha, och de utmaningar som lockade mig mest innehöll tillgång till internet. Men även om det var ett praktiskt val så har jag verkligen gjort annorlunda på mina promenader. Jag har genomfört mina promenader på ett annat plan av noterande. Alltså jag har noterat mer under mina promenader. Jag upplever att jag har varit medveten om mina steg. Medveten om vädret som möter mig. Medveten om underlaget. Medveten om känslan i min fot. Medveten om att smärtan som jag tidigare haft i höger trampdyna är annorlunda. Medveten om att när jag belastar och går över stortån ja då försvinner/avtar en del av smärtan. Amazing egentligen.
3. Rörelse och jag är som handen i handsken. Vi hör ihop. Varje dag. Min erfarenhet och upplevelse är att jag fortsätter med att promenera och röra mig varje dag. För att jag vill ifrån den där platsen inom mig och för att hela min kropp litar till att jag sätter igång rörelser.
4. Och en annan reflektion är att jag längtar efter mer värme (frusen av mig som jag är), mer värme som tillåter mig att gå mer barfota. För att jag saknar jordens närvaro intill min. Hud mot hud. Earthing.

Foto från Unsplash – Christopher Sardegna

Ännu ett inlägg i bloggutmaningen #blogg100…fast nu har jag tappat räkningen på vilket inläggsnummer detta är…