Jag blev påmind om dessa två frågor häromdagen:
Vad ville du bli när du var liten?
Varför ville du bli det?
Även om svaret för dig på den första frågan inte är den titel eller det som du gör idag så svara på nästa fråga också. Lyssna ordentligt till det svaret. Lyssna till varför du ville bli vad du nu ville bli. Se vad som händer i dig om du låter dig själv “landa” i det svaret.
Så här var det för mig…
Min allra första dröm när jag var liten var att jobba som florist, med blommor och annat från naturen. Varför? För att jag ville skapa och arrangera vackra saker som gjorde människor glada.
En annan dröm som kom ganska tidigt även den, var att jag ville bli helikopterpilot. Varför? För att jag ville se på saker från ett annat perspektiv, från ett annat håll. Både se och förstå hur allt hängde ihop genom att kunna se från distans. Och när jag har sett och förstått så ville jag även dela detta med andra. Bjuda med dem i min helikopter så att även de skulle kunna se och förstå helheten och de olika perspektiven.
Min förvåning?
Att precis mina varför är identiska med varför jag bloggar. Varför jag vill skriva. Varför jag jobbar som konsult i olika uppdrag. Varför jag arbetar med människor i mindfulness, i coaching och som mentor. Precis mitt varför som ovan.
varför ville du bli det du ville bli när du var liten?
Jag och syrran (4 år äldre) i trappan i mormors och morfars trädgård.
Jag ville bli advokat. För min mamma ville jag skulle plugga många år och få hög status och bli akademiker. Jag trotsade. Jag ville bli egen företagare 🙂 För jag ville inte styras av vad andra ville ha ut av mig, jag ville välja själv. Det gör jag idag och jag älskar mina val. Och jag tyckte det var härligt att träffa dig i fredags! Kram
Detsamma! Härligt möte mellan härliga människor. Befriande! Kram
Jag ville bli författare. Författare får läsa och jag har alltid älskat att få läsa böcker. Jag ville bli journalist, för en riktigt vass och hängiven journalist är mer inflytelserik än alla politiker tillsammans, brukade pappa säga. Jag ville påverka. Jag ville också bli forskare, just för att kunna skriva på djupet, för att inte skildra något ytligt. Jag blev i alla fall akademiker och jag blev skribent med olika roller. Även om jag ofta får möjlighet att gå på djupet, gör jag det inte så ofta som jag skulle vilja. Men jag tror fortfarande på att man som skribent och journalist har makten att påverka, om man bara har drivet.
Tack för kommentar och öppenhet Sandra!
Nyfiken undrar jag om du kan gå på djupet i din blogg – om du skulle vilja testa djupet oftare?
Jag har aldrig vetat vad jag vill bli. Och testat massor av saker, men aldrig (vad det verkar) hittat rätt.
Sorgligt? Tja, jag älskar människor, möten och förändring. Och i allt jag gjort har det handlat just om detta. Frågan är ju om jag någonsin blir nöjd…
Att älska möten, människor och förändring och att det har varit ditt “görande” låter inte som att du varit missnöjd heller. Inte i stunden. Kanske i tillbakablicken eller i dina “ut-zoomade” stunder. När du inte längre håller fokus?
Och undrar även nyfiket vad nöjd betyder för dig?