Med min bakgrund som utbildad idrottslärare, folkhälsovetare och aktiv rugbyspelare i 22 år så upplever jag att många personer förväntar sig att jag ska träna ohemult ofta och mycket, att jag ska vara superstark och att jag ska må tiptop. Och det är nog bara det sista som jag verkligen strävar efter – att må tiptop. Mina aktiviteter och rörelser för att ta mig dig ser dock betydligt annorlunda ut nu än mot då. Då när jag var mitt i min rugbykarriär.

Rugbykarriären tog sin början 1990 i Norrköpingsbaserade klubben NRK Trojan. Och slutade i Stockholm Exiles Ladies 2012.
22 ashäftiga år.
Med minnen, kunskaper och erfarenheter som jag gärna delar och önskar att många fler än mig skulle få uppleva. 22 år med spel på olika nivåer, i olika grupper, i olika lag, med olika lagkompisar, med olika tränare och med egna olika uppdrag; spelare, kapten, lagledare, manager, landslagsspelare.
Och en av höjdpunkterna var 2007 då jag blev Stor grabb (dags för RF att byta ut det ordet så att hen kan få bli Stor Hen istället?).  De andra höjdpunkterna? De tar vi en annan gång….

Idag –  mars 2015 – ser min snittvecka för aktivitet och rörelse ut så här:
1,5 – 2h hundpromenad/dag med vår älskade lilla dvärgschnauzer Snowy och 3 pass med mjukgörande och stretchande syfte – min kropp behöver detta. Så jag traskar till mitt närmsta gym, KTH-hallen, och engagerar andningen, närvaron och kroppen i BodyBalance, Vinyasa Flow yoga samt YinYang-yoga. Eller på yogamattan hemma med någon yogainstruktör på youtube. Det passar min kropp bra. Jag behöver lära mig att kunna sträcka och böja på det sättet som jag behöver. Jag vill lära mig att vara stark i hela kroppen. Jag vill lära mig att vara mjuk och mottaglig för rörelser. Jag vill lära mig att lita på min kropp. Jag har många i mitt nätverk som är kunniga på rörelse, aktivitet och styrka. Och de två jag frågar och följer mest är Jo Hall, ägare, inspiratör, massör, pt, partial arts mästare, vän, och mycket mer på Good To Go och Gunnar, naprapat på Bokneberg Naprapati.

Min kropp har fått sig många törnar i sitt liv och det sitter en hel del kvar att läka och arbeta med, och min långsiktiga plan är att åka hit och fira en kommande födelsedag – och lära mig surfa med vågorna. Om några år. När min kropp är redo. Tills dess – rörelse, andning och närvaro i den takt som min kropp vill.