Där har vi hamnat nu oftare än vi velat. Att när vi är oense, osams, är arga på varandra, då fungerar inte längre reparationen som den brukat göra tidigare. Vi hamnar i vår “bråk-dans” med oftast samma mönster. Resan går igenom akt 1 (där jag T är den som är i en känslostorm) och in i akt 2 (där maken är den som är i känslostorm) och tar sen stopp i reparationsakten. Just nu.
Jag har av terapeuten fått höra att jag kanske ska låta bli att hamna i “kvinnofällan” av att reparera och ta ansvar för den delen. Låta maken göra det. Att testa något annat som ett försök i att nå fram till en reparation. Hmmm, det har inte gått särskilt bra än kan jag säga.
Jag provar just nu att känna efter så att min puls är låg och mina andetag får ta plats och utrymme innan jag försöker reparera. Men inte heller detta har fått så himla stor framgång. Jo, lite bättre blev det nog häromdagen. Tror jag.
Jo, vi är osams och oense ganska ofta nuförtiden. Kanske för att vi är hemma hela tiden, med kidsen, med renoveringen av badrum, utan externa uppdrag i massor och den där känslan av att vara fria och utan omhändertagande har liksom ryckts undan från oss nu under denna tid i vårt liv. Inte som vi själva valt det. Vi hade gärna sett att vår nyvunna frihet hade fortsatt och jag tror att vi båda har glömt att ge oss cred och insikt i att vi faktiskt gör livet bra för varandra. Även om det stormar ibland.
Insikter från 2 källor
Den ena från Jerry Seinfeld och hans show på Netflix – japp, se den gärna tillsammans med din partner och skratta åt det Jerry säger. Tillsammans. Med igenkänning. Det var mycket sånt för vår del. Kanske för dig/er.
Jerry Seinfeld – 23 hours to kill
och den andra ifrån John Gottman som i ett kort klipp pratar om vad de lärt sig i de par som de tittat på i sitt “Love-Lab” utifrån vad de paren gör som han kallar Disasters vs Masters.
Så – min bästa, allra finaste och älskade vän, make, älskare – förlåt från hela mitt hjärta till dig för att jag inte har satt in valuta på vårt emotionella konto på länge. Låt mig få göra små depositioner om och om igen, och ett par större också.
Jag vill ta ansvar för vår relation tillsammans med dig. Tillsammans kan vi ta oss tillbaka till vår Master nivå!
Ett litet PS….ibland är det ännu svårare att ”fylla på kontot” hos den andre när den i sin tur tömmer det på nolltid. Eller så gör man det själv med sitt eget. Inte värd att få sitt konto påfyllt liksom. Galet!!
0 Comments